You are currently browsing the tag archive for the ‘socialdemokraterna’ tag.
Etikettarkiv
Kapitalet kapar socialdemokratin
17 december 2010 in Uncategorized | Tags: astroturfing, socialdemokraterna | Lämna en kommentar
Astroturfing definieras av wikipedia som: försök att påverka åsikter genom kampanjer som utger sig för att vara genuina gräsrotsyttringar men i själva verket är samordnade propagandaaktioner.
Just nu pågår en ganska ovanlig typ av astroturfing inom socialdemokratin. I vanliga fall är målet med astroturfing att utge sig för att vara en gräsrotsrörelse, med då socialdemokratin är relativt toppstyrd handlar det istället om att näringslivet har betalat ledande socialdemokrater för att propagera för vissa åsikter, i egenskap av socialdemokrater snarare än att stå för att de är betalda av näringslivet.
”Städa bort frågorna där S inte ligger i samklang med väljarna. Det handlar om kärnkraftsfrågan, RUT-frågan, införande av fastighetsskatt och valfrihet i välfärden. Det är hygienfaktorer, där får man bara acceptera att väljarna tycker på ett annat sätt, säger han. Tillväxten är helt avgörande för Socialdemokraterna och det begriper väljarna. Utan tillväxt ingen välfärd.” Säger högersossen Niklas Nordström i rapport. Samtliga frågor han nämner är frågor är han vill gå åt höger. Ärligt talat, om alla de nämnda reformerna genomfördes så tror jag det skulle bli svårt att överhuvudtaget skilja S från M.
I aftonbladets texter framgår det att svensk näringsliv är allra mest oroade över den växande tillväxtkritiken inom socialdemokratin. Detta tycker jag visar hur högern har fattat var de viktigaste skiljelinjerna för framtiden går. Mellan tillväxt och jämlikhet. Problemet är att socialdemokratin har paralyserats av mutade högersossar likt Niklas Nordström, och är oförmögna att göra motstånd, vilket också är orsaken till varför de nu stormar ned emot 25 % i opinionsmätningarna.
Vi behöver en motoffensiv till svenskt näringslivs propagandakampanj. Vad som händer inom socialdemokratin berör i högsta grad även mp, då sossarna är vår främsta samarbetspartner, och vår bästa möjlighet att ta över regeringsmakten tillsammans med. Det finns redan en sådan motrörelse. svenskt äringslivs värsta mardröm måste vara Lena Sommestad, socialdemokraten som utgår ifrån ideologi, istället för taktik när hon utformar sin politik. Sossen som har förstått vikten av miljöfrågor, och som vågar ifrågasätta tillväxt, sossen som är den enda personen hittills som har väckt genuint engagemang, och inte bara accepterande nickar ifrån många socialdemokrater. Låt oss göra allt för att hon får ta över partiledarposten, då slipper socialdemokraterna förvandlas till ett moderaterna light.
Utan S inget mp
30 september 2010 in Uncategorized | Tags: mp, socialdemokraterna | 8 kommentarer
En intressant aspekt av blockpolitiken som hittills inte har lyfts upp i debatten är den historiska relationen mellan S och mp. Få vill kännas vid den, på båda sidor av partigränsen, men likväl finns den där. Mps utveckling är närmast en produkt av socialdemokratin, och som jag ser det, en arvtagare till densamma.
Miljöpartiet uppstod som bekant under slutet av 70talet. Att partiet bildades just då brukar förklaras med kärnkraftsomröstningen. En faktor som däremot konsekvent ignoreras är framväxten av en bildad medelklass, det vill säga den väljargrupp där mp idag har sitt starkaste stöd. Denna akademiska medelklass skapades ju till stor del av socialdemokratin, där det länge har funnits en vision om att alla som vill ska kunna gå vidare till högre studier. Den stora ironin är förståss att genom att de har genomfört den visionen så har de också delvis orsakat den nedgång som vi sett i det här valet.
Genom att fler och fler blev bildade och fick det relativt bra ställt så uppstod andra önskemål, och andra visioner hos den här gruppen än de visioner som var socialdemokratins. Socialdemokratin växte fram genom att organisera arbetarklassen, genom att ställa krav för att de själva skulle få det bättre. Den akademiska medelklassen hade det redan bra, de var produkten av årtionden av socialdemokratisk kamp, och därför kände de inte samma behov av att kämpa för sina rättigheter. Istället tog de ställning för grupper som verkligen behövde hjälp, och här blir kopplingen till mps tre solidariteter om att ta hand om välrdens alla människor, kommande generationer och djur och natur uppenbar.
Alla gröna partier har inte växt fram på det här sättet. I fattigare länder där klimatförändringarna kommer påverka folk direkt finns det en möjlighet att skapa en grön rörelse där människor kämpar för sina egna intressen. Men här i Sverige handlar den gröna rörelsen om att känna solidaritet med grupper har har det sämre än en själv, vilket skiljer sig starkt från socialdemokratin som handlar om att ha solidaritet med sin egen samhällsklass. Men för att folk ska kunna ha solidaritet med andra måste de först känna att de har det bra själva. Utan den välfärdsstat med små klyftor som S har skapat hade mp aldrig haft såna möjligheter att växa sig starkt i Sverige. Jag tror också att det omvända gäller. I ett samhälle där klyftorna växer (som idag) kommer fler rösta mer i sitt eget intresse, och mps väljarunderlag kommer minska. En miljöpartistisk rättvisepolitik förutsätter alltså en socialdemokratisk välfärdsstat. Åtminstone i Sverige.
Att förstå sig på sossar
27 juni 2010 in Uncategorized | Tags: socialdemokraterna, tillväxtkritik | 2 kommentarer
Jag har argumenterat rätt mycket för att vi måste få med oss vänstern när det gäller tillväxtkritiken om vi ska klara miljöhoten som står framför oss. Till skillnad från högern så är det inte självklart att tillväxt måste stå i motsättning till en vänsterideologi. Ändå är stora delar av vänstern och framförallt socialdemokratin helt avvisande till tanken att evig tillväxt kanske inte är lösningen på allt. Vad beror det på?
Förklaringen är inte ideologisk, utan historisk. Socialdemokratin i början av 1900-talet var en härva av olika falanger, där en av de viktigare skiljefrågorna var om det var möjligt att ha det kapitalistiska systemet, som skapade tillväxt, men fördelade den omjämnt, eller om man borde bli revolutionära och omkullkasta systemet. Reformisterna vann, och revolutionärerna grundade vänsterpartiet. Genom det här vägvalet lades grunden för det så kallade folkhemmet, där alla arbetade tillsammans för landets bästa.
Tillväxt var själva förutsättningen för folkhemmet, utan tillväxt krävs klasskamp för att jämna utskillnaderna enligt röd retorik. Socialdemokratin har sett vad som gick att uppnå genom folkhemstanken, och de vill inte överge det koncept som skapade både dem själva och hela landet. Men tider och förutsättningar förändras. Det måste socialdemokraterna också göra om de vill överleva under även detta århundrade.
Sossar
30 oktober 2009 in Uncategorized | Tags: socialdemokraterna, tillväxtkritik | Lämna en kommentar
Citatet låter som att det kommer från en miljöpartist. Men det gör det inte, det kommer från en sosse. Det ger mig lite hopp, jag tror att det enda sättet att få till en hållbar utveckling är att få vänstern, och framförallt socialdemokratin att acceptera att evig tillväxt i en begränsad värld är en omöjlighet. Att få högern att acceptera det är nästan omöjligt, det hotar ju kapitalismen, men vänstern har en tradition av solidaritet, så de borde gå att övertyga. Prata med din lokala sosse! Vi måste få det där tröga åbäket att byta kurs, och det illa kvickt!
