Valberedningen ringde upp mig strax innan jul och berättade att Björn Lindgren och Rebecka Carlsson är nominerade till språkrör. Jag bestämde mig för att fundera över julen om jag ville fortsätta som kandidat eller inte. Nu är julen slut.

Jag väljer att dra tillbaka min kandidatur som språkrör (dock inte som FS-ledamot), av lite olika skäl. För det första är språkrörsjobbet ett heltidsuppdrag. Och då menar jag verkligen heltid som i 24/7. Som språkrör för GU är du en offentlig person och får stå ut med att bli granskad och ifrågasatt, och du måste hela tiden vara beredd att gå in i rollen som politiker. Jag vill inte vara politiker hela tiden, jag vill kunna ifrågasätta mig själv, och partiet, och testa kontroversiella idéer genom att kasta ut dom i cyberrymden och se vilken respons de får. Sånt kan man inte göra som språkrör.

För det andra vill jag hinna ägna mig åt annat än bara politiken, språkrörsskapet innebär att man binder upp i stort sätt all sin tid i minst två år åt partiet. Jag är inte beredd att göra det just nu, jag har andra mål och idéer som sträcker sig utanför mp.

För det tredje tycker jag Björn är en bra kandidat som har potential att bli ett utmärkt språkrör, och dessutom står han ideologiskt nära mig i viktiga frågor. Alltså känns det inte jobbigt att lämna walkover och istället stödja honom. Jag ser fram emot att jobba nära språkrören i förbundsstyrelsen nästa år, jag tror en sån roll passar mig bättre.